Den 20 februari var det dags för medlemsmöte på Vuxenskolan i Borås, 27 stycken medlemmar fann vägen dit och för att lyssna till föreläsaren Katarina Kvist. Som vanligt avslutades medlemsmötet med kaffe och fralla. Förutom föreläsningen så passade vi på att tacka Eskil för sitt långa bidrag till föreningens styrelse, och i föreningen har han varit aktiv i över 25 år. Eskil har med ett gediget intresse och ett stort engagemang sett till att hålla föreningen igång tillsammans med flera andra eldsjälar. Vi hoppas att vi får behålla dig i föreningen i många år till!

Nu till föreläsningen!

Barnmorska blev biodlare

På vårt medlemsmöte den 20 februari hade vi bjudit in föreläsare och biodlare Katarina Kvist från Länghem (Nabbens bigårdar). Katarina började sin karriär som biodlare med att gå i skolan för att utbilda sig till biodlare, detta var 2013. Tidigare hade Katarina arbetat som barnmorska men kände att det var dags för omskolning och hennes intressen för just bin har hon alltid haft så det blev ett naturligt val. När Katarina kom in på biodlarskolan hade hon aldrig stoppat händerna i en bikupa, trots sitt intresse, och var alltså helt grön när hon började läsa. Redan under andra terminen i skolan startade Katarina upp 20 stycken bisamhällen och hör och häpna, alla överlevde vintern. Detta blev grönt ljus till en dubblering av samhällena under andra året på skolan.

Honungshus – som blev för litet!

När 20 samhällen blev 40 så rådde det plötsligt platsbrist och Katarina tog hjälp av hela familjen för att bygga ett honungshus med tapprum, lager och slungrum. Men det visade sig att det nya huset snabbt blev för litet! Den andra vintern blev det därför naturligt att det nybyggda honungshuset byggdes ut med ett kallager där all vinterförvaring av lådor sker. För att undvika angrepp av skadedjur så plastas allt material in till vintern. Katarina tillägger att det sällan sker några angrepp under vintertid, då det normalt är för kallt, men däremot tidig vår innan materialet tas fram kan det ske angrepp.

20 bigårdar med 130 bisamhällen

Efter skolans slut har Katarina arbetat som bitillsynsman, det gjorde hon under 3 års tid men insåg ganska snabbt att det är under högtiden som tillsynsman som hon själv har som mest att göra med sina egna bisamhällen. I dagsläget har Katarina 130 stycken bisamhällen fördelat på ca 20 st bigårdar utplacerade bland annat Länghem (Torpa, Hofsnäs), Månstad, Dannike och Svenljunga. Men det är inte alla bisamhällen som körs ut till bigårdarna, hemma på gården finns en avläggar-bigård där Katarina kan bevaka sina mindre samhällen tills dom har vuxit till sig.

Allt från drottningodling till slungning

När Katarina hade dragit sin berättelse började frågorna från våra medlemmar att hagla! Det var högt och lågt, allt från vilka ramar som användes till det ekonomiska i att äga ett företag som säljer honung.

Nedan är några svar på alla frågor:

Drottningodling

När Katarina startade sina bisamhällen så valde hon att köpa in alla drottningar och lät dom ibland dra upp sina egna drottningar, men ganska snabbt insåg Katarina att det skulle bli alldeles för dyrt att fortsätta att köpa in drottningar. Så under tredje året av biodlingen startade hon sin egen drottningodling. När det tillsätts bidrottningar till avläggare så tar Katarina 3 ramar till en avläggare vanligtvis och i de nya avläggarna ska det alltid snabbt tillsättas en ny drottning. Har inte drottningen kommit i avläggare inom 2 timmar kan det vara svårt att få henne inkluderad i samhället för då kan bina redan ha bestämt sig för att de ska dra upp en egen drottning. Drottningen ska vara parad innan den sätts in i ett samhälle.

Slungmaskin & avtäckningsmaskin

130 bisamhällen kräver sin tid! Det blir många ton med honung och då måste det investeras i en slungmaskin som slukar många ramar. Katarinas slunga är en halvautomatisk modell som kan slunga 32 ramar och efter de första åren av manuellt skrapande av täckvax införskaffades en avtäckningsmaskin som täcker av 9 ramar i minuten. Honungen silas sedan via en så kallad sump där vaxet silas bort med hjälp av flera olika fack så när honungen runnit igenom alla facken så är den redan rätt ren. Därefter pumpas den upp i ett större kärl där den står ett dygn till vaxet flutit upp. Honungen tappas sedan via en tappkran i botten.

Honungen tappas & säljs

När ungefär 3-5 ton honung har tappats upp på burkar så brukar det räcka säsongen ut plus i början på året därefter. Katarina säljer bara honung, inga biprodukter som pollen eller propolis, inte heller honung med olika smaker. Efter mycket arbete så har hon lyckats ta sig in på några olika butiker, bland annat levereras honung till Citygross samt lokala butiker i Tranemo, Länghem och Limmared. Ibland har det sålts lite på marknader som Bruket, Skene Marten och några olika höstmarknader.

Vårens tillsyn av bisamhällena

Katarina uppskattar att hon lägger ungefär 5-10 min per samhälle och gång, självklart är det lite olika uppgifter som utförs, en del mer tidskrävande än andra. Till våren så gör Katarina den första tillsynen när temperaturen har nått 12-15 grader och vädret är gynnsamt för övrigt. Hon stödmatar de samhällen som behöver samt letar efter täckt yngel. Det är det enda som behövs göras första tillsynen. Nästa gång som Katarina åker ut är när bina har kommit igång, då plockas överblivet foder bort och tomma ramar läggs i. Alla bottnar rengörs! Det är något som många biodlare överlåter till bina att göra själva men det tar också både tid och energi för bina som kanske hellre vill börja leta efter nektar. Den tredje gången som det görs tillsyn så läggs första skattlådan på och Katarina kollar till samhällena så att dom ser ut att må bra.

Runt Midsommar gäller det att ha lite extra koll då det är vanligt med svärmning och då gås alla samhällen igenom och alla ramar. Det rivs viceceller och om det är extra många bin i något samhälle ser Katarina till att det finns många lediga ramar att växa med. Därför är hon väldigt frikostig med skattlådorna just för att förhindra svärmar. Hittills under alla år kan antal svärmar räknas på en hand, och det är inte dåligt! Det är också runt Midsommar som första skattningen görs för att sedan göra slutskattningen till hösten. Det brukar normalt sitta 4-5 skattlådor på varje samhälle.

Invintring av bisamhällena

I slutet av augusti eller början av september brukar Katarina påbörja binas invintring. Då fylls det på sockervatten via en hembygd maskin med blandare och slang med pump. Ett mycket smidigt sätt att fylla på i alla bigårdarna istället för att släpa på tunga hinkar. Det fylls på i omgångar av tre, med någon veckas mellanrum och sedan brukar dom vara invintrade och redo för den kommande kylan. Katarina ser alltid till att lämna två stycken skattlådor i varje samhälle för att förhindra svält ifall det blir väldigt dåligt väder.

Målet för Katarina är att ha 200 kupor! Stort tack säger vi till Katarina och lycka till med ditt mål!
Följ Nabbens Bigård på Facebook

Tack till alla medlemmar som kom på föreläsningen och medlemsmötet: